Gurkstad

Historisk utbredning

Ursprungslandet antas vara Indien, där gurka odlats sen 5 000 à 4 000 år sedan. 1 000 år senare hade gurka kommit till Egypten. Visserlige har man inte gjort några arkeologiska fynd i Egypten, som direkt pekar på gurkodling, men av ettbibelavsnitt avseende det av Moses anförda uttåget ur Egypten framgår att palestinerna kände till gurka från Egypten. Man räkna med att palestinerna medförde gurkodlingskonsten till vandringsmålet Kanaans land, som motsvarar dagens Palestina.^[1] Från Palestina har sedan gurka spritt sig över världen.

För Sveriges del finns ett belägg för att gurka såtts i Hertig Karls trädgårdar vid Nyköpingshus 1598.

Allmän beskrivning

Gurka är ettårig och förökas genom frösådd. Den är i grunden en klängväxt, men har den inget att klänga på kryper den utefter marken. Möjlighet att klänga på något befordrar fruktbildningen.

De ganska oansenliga gula blommorna är enkönade, men blommor av båda könen kan sitta på samma individ.

Gurka finns i många former och storlekar. De vanligaste är den långa slanggurkan och den korta, tjocka inläggningsgurkan eller västeråsgurkan, som även kallasdruvgurka.

Innehållsanalys

En vanlig gurka består till cirka 99 % av vatten. Det övriga är mest cellulosa (kostfiber). Kostfiber är i och för sig nyttigt, men cellulosa är osmältbart för människan, och energiinnehållet i gurka blir därför lågt: 59 kJ (14 kcal) per 100 g gurka.^[3] Gurka har en ringa halt av C-vitamin (askorbinsyra).

ORAC-värdet (ett mått på förmågan att reducera antioxidanter) för 100 g gurka är 60, vilket är lågt jämfört med värden för andra grönsaker och bär.

Produktion

Det svenska klimatet är något för kallt för frilandsodling av gurka, men i drivbänk och växthus går det bra. Under goda ljusförhållanden växer gurkor flera cm om dygnet, vilket gör att gurkodling i Norrland med dess långa sommardagar blir lönsam. (Kostsam extrabelysning i växthusen behövs inte.)

Sverige är i stort sett självförsörjande på gurka, men viss import sker under vintersäsongen (november—mars) bl a från Nederländerna och Spanien, då den svenska produktionen ligger nere.

Under 1980-talet var den samlade svenska yrkesmässiga produktionen av gurka ca 18 000 ton per år. 10 år senare, d v s under 1990-talet, var konsumtionen i Sverige ca 4 kg per person och år.^[2]

Största gurkproducent i världen är Kina.

Förvaring

Tomater påverkar gurka oförmånligt, varför dessa grönsaker bör förvaras åtskilda.

Användningsområden

Gurka äts ofta rå som del av en sallad. Det finns även inlagd gurka, saltad gurka, pressgurka och bostongurka. Gurka skärs ibland i tunna stavar, gurkstavar, och serveras som tilltugg.

(Ordet gurka används i texten 28 gånger)

/Big Boss aka rumphunden